Intro: u>Em/F# Verse: Du har tänkt allt som sagts om mig Du kan tro allt du hört om mig Du kan ställa frågor om sanningen Finns det en eller finns det tusen Svara rakt från hjärtat nu Ditt medlidande kan jag vara utan Om det här ska vara allt vi hann Så håll mig hårt Håll mig älskling Nu. Stockholm vaknar långsamt På droger och på sorg Snön hyr ut sin oskuld till hela Kungsholms torg Det känns som när jag kom hit way back in 93 en ynklig rad av fotspår En okänd kontinent Mellanspel: Verse: Släpp snälla släpp taget nu Jag kan stå gå eller krypa härifrån Om det här är allt vi hinner med så håll mig hårt min älskling nu Vaknar staden långsamt och jag är full igen Snön hyr ut sin oskuld för skiten bara känns Det känns som när jag kom hit way back in 93 en ynklig rad av fotspår en oändlig kontinent Mellanspel: u>E Stockholm vaknar långsamt och jag är full igen Snön hyr ut sin oskuld till hela Kungsholmen Och det känns som när vi kom hit till möjlighetens land Du kan följa mina spår hem Columbus var mitt namn Outro: >

Du même artiste

Quiet Heart

Quiet Heart

Den Sista Sången

Den Sista Sången

Insekter

Insekter

Spökstad

Spökstad

Svart Snö

Svart Snö

Things She Said

Things She Said

Stoppa Mig Juni Lilla Ego

Stoppa Mig Juni Lilla Ego

Den Osynlige Mannen

Den Osynlige Mannen

Vintervila

Vintervila

Sverige

Sverige

Couverture du livre Ultra intelligence

À propos de la chanson

La chanson évoque un voyage intérieur et extérieur, reflet des doutes et des espoirs de l'artiste face à une réalité souvent difficile. L’élément central est une quête de vérité, de sincérité et de connexion, malgré les jugements et les préjugés émis par les autres. L’artiste se remémore son arrivée dans une nouvelle ville, un mélange de nostalgie et de difficulté à trouver sa place, tout en exprimant un désir d'intimité, même au milieu du chaos. Le contexte se situe dans une ville qui renoue avec la vie au petit matin, où le passé et le présent se mêlent, créant une ambiance à la fois mélancolique et expectative. Cette dualité se manifeste dans le paysage urbain, où la neige, symbole de pureté, semble accorder une certaine légèreté à un quotidien lourd de souvenirs.