Bô ka ta pensâ nha kretxeu Nen bô ka t’imajiâ o k’lonj di bó m ten sofridu. . Perguntâ lua na séu lua nha kompanhêra di solidão. Lua vagabunda di ispasu ki ta konxê tud d’nha vida nha disventura El ê k’ ta konta-bu nha kretxeu tud k’um ten sofridu na ausênsia y na distânsia. Mundu bô ten roladu ku mi num jogu di kabra-séga sempri ta persigi-m Pa kada volta ki mundu da el ta traze-m un dor pa m txiga más pa Déuz          Mundu bô ten roladu ku mi num jogu di kabra-séga sempri ta persigi-m Pa kada volta ki mundu da el ta traze-m un dor pa m txiga más pa Déuz     Bô ka ta pensâ nha kretxeu Nen bô ka t’imajiâ o k’lonj di bó m ten sofridu. . Perguntâ lua na séu lua nha kompanhêra di solidão. Lua vagabunda di ispasu ki ta konxê tud d’nha vida nha disventura El ê k’ ta konta-bu nha kretxeu tud k’um ten sofridu na ausênsia y na distânsia. Mundu bô ten roladu ku mi num jogu di kabra-séga sempri ta persigi-m Pa kada volta ki mundu da el ta traze-m un dor pa m txiga más pa Déuz Mundu bô ten roladu ku mi num jogu di kabra-séga sempri ta persigi-m Pa kada volta ki mundu da el ta traze-m un dor pa m txiga más pa Déuz

Du même artiste

Tchintchirote

Tchintchirote

Petit pays

Petit pays

Partida

Partida

Sangue De Beirona

Sangue De Beirona

Lua nha testemunha

Lua nha testemunha

Crepuscular Solidão

Crepuscular Solidão

Sodade

Sodade

Ramboia

Ramboia

Sodade Acoustica

Sodade Acoustica

Saia Travada

Saia Travada

Couverture du livre Ultra intelligence

À propos de la chanson

La chanson évoque un dialogue entre le chanteur et la lune, présentée comme une compagne de solitude. L’artiste partage ses souffrances et son sentiment de distance par rapport à ses proches, en soulignant l’absence et la nostalgie qui l'accompagnent. Les paroles expriment comment le monde, tel un jeu de société, semble traîner avec lui des douleurs à chaque retour, accentuant ainsi le désespoir et la quête de réconfort divine. Ce morceau provient d'un contexte culturel riche, mettant en lumière les luttes personnelles et collectives, souvent liées à l'identité, la perte et la recherche de spiritualité. La lune, souvent symbole de lumière dans l'obscurité, représente ici une présence rassurante, bien que teintée de mélancolie.